Guide
Skydda din integritet online — så förebygger du identitetskapning
En praktisk guide i sju steg för dig som vill minska mängden personuppgifter om dig på nätet, försvåra identitetskapning och använda din rätt till radering enligt GDPR. Alla steg går att göra själv, utan tekniska förkunskaper.
1. Kartlägg vad som redan finns om dig
Innan du kan skydda något behöver du veta vad som är exponerat. Sök på ditt eget namn, personnummerfria varianter av det, din adress och ditt telefonnummer i Google och i svenska personsöktjänster.
- Sök på "förnamn efternamn" + ort, och testa både med och utan citattecken.
- Kontrollera de vanligaste svenska datamäklarna: Ratsit, Mrkoll, Hitta.se, Eniro, Merinfo, Birthday.se.
- Kontrollera om din e-post förekommer i kända dataläckor via Have I Been Pwned.
- Skriv ner varje träff — det blir din åtgärdslista.
2. Säkra inloggningarna först
De flesta identitetskapningar börjar med ett återanvänt lösenord, inte med avancerad hackning. Ett unikt lösenord per tjänst plus tvåfaktor stoppar den absoluta majoriteten av försöken.
- Använd en lösenordshanterare och byt alla återanvända lösenord, med start i e-posten.
- Slå på tvåfaktorsinloggning (2FA) på e-post, bank, sociala medier och lösenordshanteraren.
- Föredra en autentiseringsapp eller säkerhetsnyckel framför SMS-koder.
- Se över återställningsmetoderna — en gammal e-postadress kan vara bakdörren in.
3. Skydda BankID och bankuppgifter
BankID är personligt och ska aldrig användas på uppmaning av någon som ringer eller mejlar dig. Ingen bank, myndighet eller polis ber dig legitimera dig för att "stoppa en bedräglig transaktion".
- Legitimera dig aldrig med BankID efter ett samtal du inte själv initierat.
- Aktivera pushnotiser för alla kortköp och överföringar i bankappen.
- Spärra BankID direkt hos banken vid minsta misstanke.
- Ha bara BankID installerat på enheter du själv äger och kontrollerar.
4. Skaffa spärrar mot identitetskapning
I Sverige finns flera kostnadsfria eller billiga spärrar som gör det betydligt svårare för någon att teckna lån, byta din adress eller beställa varor i ditt namn.
- Bedrägerispärr hos kreditupplysningsföretagen (till exempel UC och Creditsafe).
- Spärr mot obehörig adressändring hos Skatteverket och Adressändring.
- Aviseringar vid ny kreditupplysning så du märker försök direkt.
- Överväg spärr för e-legitimation om du sällan använder den.
5. Minska din digitala fotavtryck
Ju mindre som finns publicerat, desto mindre finns att missbruka. Många exponeringar kommer från gamla konton och alltför öppna sociala profiler.
- Avsluta konton du inte längre använder istället för att bara sluta logga in.
- Ställ in sociala medier på privat och stäng av platsdelning i inlägg och bilder.
- Ta bort födelsedatum, hemadress och telefonnummer från publika profiler.
- Använd en separat e-postadress för nyhetsbrev, tävlingar och registreringar.
6. Begär borttagning enligt GDPR
Enligt artikel 17 i GDPR har du rätt att få dina personuppgifter raderade. Datamäklare och sajter måste svara inom en månad. Begäran ska vara skriftlig, tydlig och innehålla vilka uppgifter det gäller.
- Skicka begäran till bolagets dataskyddsombud eller privacy-adress, inte till supportchatten.
- Ange vilka uppgifter som ska raderas och var de förekommer (länk eller sökträff).
- Spara datum och referens — du behöver dem om du senare anmäler till IMY.
- Följ upp efter 30 dagar; uteblivet svar kan anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten.
7. Gör bevakningen till en rutin
Uppgifter dyker upp igen när datamäklare hämtar nya register. Skydd är därför inget engångsjobb utan något du följer upp med jämna mellanrum.
- Sök på ditt namn en gång i kvartalet och notera nya träffar.
- Kontrollera kontoutdrag och kreditupplysningar regelbundet.
- Sätt upp bevakning på din e-postadress för nya dataläckor.
- Håll åtgärdslistan levande — nya konton innebär nya exponeringar.
Vanliga frågor
Kan jag ta bort mig själv från datamäklare gratis?
Ja. Varje aktör måste hantera en GDPR-begäran kostnadsfritt. Det tar tid eftersom du behöver kontakta varje sajt separat och följa upp svaren, men det kostar inga pengar.
Hur lång tid tar en GDPR-begäran?
Den personuppgiftsansvarige ska svara utan onödigt dröjsmål och senast inom en månad. Vid komplexa ärenden får tiden förlängas med två månader, men då ska du få besked om det.
Vad gör jag om jag redan blivit utsatt för identitetskapning?
Polisanmäl direkt, spärra BankID och kort hos banken, lägg på bedrägerispärr hos kreditupplysningsföretagen och bestrid alla fakturor och krav skriftligt med hänvisning till polisanmälan.
Vill du slippa göra allt manuellt?
PrivacyShield kartlägger dina exponeringar, räknar ut en säkerhetspoäng och skickar GDPR-begäran till datamäklarna åt dig.
Guiden är allmän information och utgör inte juridisk rådgivning. Läs mer om dina rättigheter hos Integritetsskyddsmyndigheten (imy.se).